Moderaterna har en blandad liberal och konservativ syn. De betonar individens frihet och motsätter sig statligt för mycket inblandning och är positivt till en marknadsekonomi och kapitalism. Låga skatter och minskat statligt ägande är därför några drag som återfinns  i moderat politik. De ståndpunkter som anses vara konservativa är stödet för monarkin, rättsväsendepolitiken och en starkt försvar.

Sedan introduktionen av Nya Moderaterna vid 2006 års val då de vann har välfärden varit.en het fråga. Dock så har de ideologiska värderingarna tystats ner för någon slags normalisering. Även om det har drivits med en del liberala tecken så kan man inte komma ifrån att faktum att det är alldeles för socialkonservativt och socialliberalt. Det är mer ett förvaltande än en ordentlig liberal förnyelse och reformation. Dessutom upprätthåller Moderaterna och de övriga partierna i regeringen en traditionsenlig förbudspolitiken som definitivt inte är liberalt. Detta gör dem närmast oskiljbara från Socialdemokraterna i många aspekter. Väljarna har svårt att se någon större skillnad.

Partiet måste bredda sin liberala hållning och på så sätt öppna för nya visioner så att det blir mer attraktivt och kan locka fler väljare, framförallt unga. Framtidens utmaningar kräver lösningar som finns ute i den privata sektorn. Det är vi individer i samhället som är den drivande kraften för utveckling och inte staten. Detta är historiskt sett ett faktum. Även om staten kan ha gjort bra saker för nation så finns inte lösningen för alla kommande utmaningar hos den.

För att kunna bli det liberala partiet som talas om i denna artikel måste Moderaterna omvärdera flera av sina ståndpunkter som delas med så gott som alla andra riksdagspartier. Man bör ta ställning driva för en avreglering av allt som individen själv kan fatta sina egna beslut kring. Återgälda de naturliga rättigheter som det nuvarande systemet håller hårt i. Det som inte berör alla individer och inte heller kräver ett visst allmänt samförstånd ska inte styras av politikerna.

Vilka är de där “naturliga rättigheterna” då, kanske några av er undrar? Jo, de rättigheter som människan föds med. Den första och viktigaste är rätten till individuell frihet dvs. sitt eget liv, sin egen kropp och mot ofrivilligt tvång. Det inkluderar tvång från alla individer och t.o.m. staten. Staten tvingar folk till att betala skatt, det som i andra fall skulle kallas för “stöld”, och kan även tvinga vissa människor till att bli steriliserade mot sin egen vilja. Är inte vi flesta överens om att samhället ska byggas på frivilliga handlingar och inte tvång? Nej, så som det ser ut nu så är medborgarna sannerligen inte fria.

Ett liberalt samhälle bygger på tillit mellan dess individer. Människor ska inte känna sig hindrade att göra något så länge det inte resulterar i konsekvenser som ofrivilligt drabbar någon annan.

Observera att det som nämndes om skatter ovan exkluderar institutioner som försvaret. Det är nog i allas intresse att ha ett samlat nationellt försvar. Men det ska så klart också vara bestående av frivilliga soldater, som nu. Denna ståndpunkt är helt acceptabel och som sagt delvis accepterad inom Moderaternas nuvarande ramverk.

I slutändan så ska inte politikerna få kräva vilka skatter som helst då det är tvång. Därför så bör skatterna ses över för att uppnå en liberalare hållning. Igen så är det så att Moderaterna säger sig vilja göra men de kommer aldrig riktigt dit.

Det är dags för Moderaterna att ta steget och stå upp för de liberala värderingar de har.

Hitchens föddes 1949 i Portsmouth, Hampshire, England och flyttade till USA under sitt vuxna liv. Där var han aktiv som journalist, författare och kommentator inom politik, religion och inte minst för ateismen. Han syntes i nyhetsprogram på TV så väl som i debatter och på fritänkarkonvent.

Han skrev bland annat boken ”God is Not Great: How Religion Poisons Everything” (2007).

Christopher Hicthens representerade den så kallade nyateismen som är en rörelse som aktivt kritiserar religion och vidskepelse. Dit hör också personer som vetenskapsmännen Richard Dawkins, Daniel Dennett och författaren Sam Harris. De har skämtsamt beskrivit sig själva som nyateismens fyra ryttare (efter apokalypsens fyra ryttare i Bibeln).

Politiskt så må jag inte ha hållit med honom, som den socialist han var, men för ateismen var han en enastående representant som jag gärna hade velat möta i egen person.

Hitchens kommer att saknas av sina många beundrare runt om i världen, däribland mig.

För vissa handlar Julen om att få julklappar och för vissa handlar det om att köpa dem. Men vänta! Är det inte Jultomten som köper paketen? Somliga ser fram emot att få kolla på Kalle Anka kl. 15:00 på TV och andra vill dansa kring granen eller äta knäck. Ni känner alla till de där typiskt svenska traditionerna.

Det är inte bara i Sverige utan även i andra länder och kulturer så finner man en variant som liknar den jul vi firar. Det är mycket vanligt att det är med många fler religiösa inslag. Men det är också så att man i andra religioner också firar just under denna tid på året. Ändå så är det kristendomen som i västvärlden brukar få äran för julen, åtminstone i de kristna länderna. Andra religioner och kulturer har en helt annan tradition och myt bakom sitt firande.

Tidpunkten är dock inget sammanträffande.

Julens ursprung och årets höjdpunkt

Den kristna läran säger att Jesus föddes den 25 december, även om vi i Sverige firar den 24 dec. Det är dock ingen slump att födelsedagen har kommit att läggas på just på detta datum. Det är inte heller någon slump att den persiske guden Mithra firades på samma datum.
Den egyptiske guden Horus ska också ha firats runt samma tid. Mayafolket i Amerika som är en världsdel långt bort hade och lär fortfarande fira sin egen festival i någon form.

Varför firas det just nu? Jo, tiden kring den 25 december är infallandet av vintersolståndet. Det är den tid på året då mörkret (natten) varar som längst. Det observerades redan av våra hedniska förfäder och de skapade flera myter och sägner kring detta fenomen såsom mycket annat som då var oförklarligt. Detta för att fylla deras törst på kunskap om universum och deras existens. De ville veta vart de kom ifrån. Himlen ansågs vara fönstret mot gudarna.

Om vi ska fokusera oss på kristendomen så finns det bevis som säger att 25 december blev Jesus födelsedag så sent som år 300 e. Kr. Innan det var det ett annat datum. Men det var den perioden då många hedniska kulturer mer eller mindre tvångskonverterades av kungar och erövrare, även om det med säkerhet fanns fall där vissa konverterade frivilligt. Det är logiskt att man lät behålla datumet och införa en ny högtid istället. Det visar hur politisk religion har varit och fortfarande är idag.

Jesus påstådda födelseår för 2000 år sedan som forskare räknat fram sammanfaller dessutom med övergången till en ny astrologisk tidsålder. Enligt tolkningar så skedde just då övergången till Fiskarnas tidsålder. De flesta känner ju till zodiaken. Incidenten med guldkalven Gamla Testamentet symboliserar också en övergång, den från Oxens tidsålder till Vädurens tidsålder. I den judiska tron så har vädurshorn (shofar) en speciell betydelse som blåshorn. Det nämns i Bibeln.

Bibeln innehåller många än idag misstolkade referenser till astrologiska fenomen som övertagits från tidigare myter som kristendomen således är byggd på. Detta är ett utdrag som har stor betydelse:

”jag är med er alla dagar till tidens slut” (Matt. 28:20).

Detta tolkas av de djupt troende och inte minst de amerikanska fundamentalistiska kristna som universums undergång. I den ursprungliga grekiska texten nämns ”aeon” som inte betyder tid utan tidsålder. En tidsålder som i det här fallet är astrologisk motsvarar ungefär 2020 år. Det är därmed en referens till tron om att de högre makterna kommunicerar genom stjärnorna. Den som ivrigt följer sitt horoskop eller bör väl gilla detta?

Här är en annan intressant sak. Jesus var enligt Bibeln Guds son och han hade 12 lärjungar. Jämför det med ”Guds sol” som rör sig bland de 12 konstellationerna. Då är det uppenbart. Om inte så refererar jag till födelsemyten som säger att en stjärna (Sirius) tändes och lyste klart i öst. Sedan så kom de tre visemännen till Jesus födelseplats. Platsen är dock omtvistad för att det saknar bevis. De tre visemännen brukar kallas ”astrologerna” eller ”kungarna”. Dess nummer och påstådda titlar avspeglas även den på stjärnhimlen. Orions bälte som brukar kallas de De tre kungarna. Sirius och Orions bälte står i linje vid juletid. Men tretalet finns inte i Bibeln och det är en västligt tradition som utgår från att det var tre gåvor som överlämnades. Numret 3 är liksom många andra nummer, som 7 eller 12, ”magiska nummer” som omnämns i ålderdomlig mysticism i flera av världens alla kulturer.

Vintersolståndet firades också av de forngermanska och fornkeltiska kulturerna och det är från dem som vi har fått julgransseden ifrån. Det är en gammal hyllning till gudarna för bättres körd. De gamla germanerna firade midvinterblot med djuroffer till gudarnas ära. Blotet kan nog ses om den riktiga högtiden för dem.

Ordet ”jul” i vår kultur är kopplat till den fornnordiska och forngermanska religionen. (Samma ord finns i bl.a. engelskan, ”yule”) Det är bara en av många forna ord och seder som har kommit till att förknippas med kristendomen bara för att dess krigare erövrade något, något som våra förfäder.

Inte för att glömma så finns det många andra samtida religioner som också firar högtid vid denna tid. För att nämna en så firar judarna ljusfesten Hanukkah. Det firas dock till minne av Judas Mackabaios återinvigning av Jerusalems tempel 165 f.Kr. Detta efter en revolt som befriade det från de seleukidiska härskarna. I skriftsamlingen Talmud är det omnämnt som en legend om ett mirakel.

Vem är egentligen Jultomten?

Detta är inte direkt kopplat till föregående text. Se det som något extra.

Jultomten är i grunden baserad på det kristna helgonet Sankt Nikolaus som levde på 300-talet och har i Sverige blivit influerad av den fornnordiska hustomten, därav namnet. Både Sankt Nikolaus och hustomten delar, i alla fall ibland, drag som vänlighet och givmildhet. Denna ”svenska” jultomte har dock då senare också blivit en exportvara och mall för hur jultomten ser ut i resten av världen. Coca-Cola är inblandade i detta, men det är en annan historia. Det finns dock så många varianter av denna jultomte-tradition och flera som är mycket mer lik den ursprungliga kristna. I Nederländerna firar man Sinterklaas de 5 december. Alpländerna har en tradition där Sankt Nikolaus förföljs av den förkristna mytologiska varelsen Krampus som skrämmer olydiga barn till lydnad. I Spanien firar man Reyes Magos den 6 januari och där fyller de tre visemännen denna plats. Innan jultomten först introducerades för de svenska hemmen, så sent som under det sena 1800-talet, så bar den hedniska Julbocken hans ansvar och delade ut julklapparna.

Härifrån kan man inte bara dra slutsatsen till hur sekulär julen är utan också hur kommersialisering har påverkat dess spridning och utveckling. Det som jag precis nämnde var något som var bra att få uppklarat för dem som är intresserade.

Skolans ansvar inför vetenskapen

Detta som jag precis presenterade, i synnerhet det om de tidiga religionerna, omnämns aldrig i skolan som fakta eller troliga förklaringar. Delvis så beror detta på den beröringsskräck som formas efter politikerna som driver linjen om ett samhälle med religiös tolerans. Men det är fel att somliga saker som kan förklaras med vetenskapen måste utgå från utbildningen för just tolerans. Har vi en offentligt finansierad skola så bör skolväsendet lära ut det som har bevisats med vetenskapliga metoder.

Det är att föredra att ha en nyanserad skola som inte lär ut om ålderdomlig vidskepelse som en form av fakta med det absoluta antagandet att vi inte vet eller kanske inte kommer att veta. Det är inte värdigt att ha en helt agnostisk position inför inte minst de utan tro. Tro är antagande utan bevis. Det hör inte hemma i skolan. Den ska utgå från vetenskaplig grund som vi alla vet bygger på bevis.

Religionskunskapen är dock viktig för att kunna förstå sambandet mellan verklighet och tro ur ett historiskt perspektiv och hur den har format vår kultur så väl som andra. Men vi får inte ignorera vetenskapliga fakta bara för att framstå som toleranta.

Julens betydelse

Om vi bortser från alla dessa bakomliggande fakta så bör vi istället se högtiden för vad den är idag och inte vad den var. Vi kanske inte firar högtiden för någon gud som vi kanske tror eller inte tror på. Julen förblir för oss alla en tid då vi samlas för att umgås och ha trevligt tillsammans med de som vi har närmast, om inte utan religiös betydelse så med sekulära tecken. Idag har julen ett värde som vi alla uppskattar oavsett dess ursprung.

En sak är dock klar: Ingen religion har monopol på julen.

Jag önskar er alla en riktigt God Jul!

Robert Sundström
oberoende ateist

P.S. Ta den fakta som presenteras i denna artikel som något som du själv bör utforska och skapa dig din egen uppfattning kring.